Hej Gud!

Hej gud! Jag igen ;-) Funderar på varför en del kvinnor envisas med att vara "halva". Alltså inte kroppsligen, men just språkligt. Har det något att gör med att män och kvinnor aldrig kan förstå varann? Du förstår ju mej, det vet jag, men värre är det med dom andra. Det är precis som man är tvungen att dr-a-a-a-a ur vissa saker ibland. Ofta är det vanligaste svaret när jag pratar med en kvinna i telefon:
- ...jaha?....OCH?
Sedan får hon vidareutveckla det hon ska säja - fast hon säger inte hela! Hon ger bara en liten bit i taget. Ofta blir det missuppfattningar p.g.a. att hon i luren förväntar sig att att jag ska förstå vad hon menar, fastän hon bara säger "hälften" av vad hon borde sagt. AMEN

Käre Gud! För c:a 20 år sedan så spelade jag med en kille, kompis, tillika pastor. Jag minns hans återkommande fraser och förmodligen, bibelcitat:
- Gud har en plan! Han har en plan för DIG - inget är en slump! Allt har en mening!
Men som den tvivlare jag är, så reflekterade jag inte så mycket över dessa ord. Då! Men idag så vet jag inte. ÄR allt redan förutbestämt? Är mitt liv utstakat? Något som jag inte kan påverka?
I början av 2005, så separerade tyvärr, en kompis och hans tjej efter 9 års förhållande och han bodde själv kvar i huset, några mil utanför stan. Vi pratade emellanåt och han nämnde att han inte skulle sätta igång och "jaga deperat" för att hitta någon, utan "händer det så händer det". Jag svarade med att det nog "var en bra ide´" - och jag tänkte nog själv på min tid som ensamstående i 21 år. Det kan vara svårare än man tror, och ibland ska det till en STOR portion tur för att allt ska klaffa osv, och man ska ju inte förhasta sig heller. Händer det, så händer det - det låter bra!
Efter några veckor så berättade han att han "av en slump" råkat komma över en gammal kärleks adress/e-post. Dom började umgås och året efter så flyttade hon in i hans hus. Gifte sig gjorde dom fyra månader senare och i februari 2007 så fick dom ett barn.
Jag vet inte om det är tur eller ödets nyck. Om allt redan är planerat och förutbestämt. Alla små praktiska detaljer i vardagen måste stämma perfekt - och i deras fall så gjorde det uppenbarligen det. Nästan som om någon var där med en "hjälpande hand". Det var meningen att det skulle bli så. Ibland känns det som att det är en kraft som vi inte kan påverka. "Något/någon" som vill nåt annat än det man själv vill, och lyckas ganska bra. Om kraften heter tur, ödet, renskicklighet, naturens balans eller självaste Gud Fader - kanske vi kan diskutera, nån gång, Du och jag. AMEN

Godmorgon Gud! Ibland kan jag inte annat än att förundras av hur folk bär sig åt! Eller inte bär sig åt. Iallafall i min värld, Gud! Den Du skapade till mig! Ha en bra dag! AMEN

....skyr solen! Let it rain, God!

Hej Gud! Nu spekulerar jag igen! Varför välja att leva ensam? Varför ens välja att bo ensam? Varför välja bort någon som kan vara ens livskamrat? Skulle inte det vara kul? Man ställer för- och nackdelar mot varandra. Singelliv kontra förhållande. Varför inte älska någon "där ute", när det finns så många som kanske vill bli älskade? Borde inte det vara att föredra? Man kan lätt bolla tankar med någon - istället för att alltid komma fram till sina egna slutsatser. Vad är det som säger att dom är så bra? Underliga frågor dom här. Livsåskådning. Fördelarna vet vi väl alla vilka dom är, om man som jag, endast vill vara "förtrolig" och ha fysisk kontakt med den jag älskar, eller åtminstone tycker mycket om. Något annat är inte att tänka på. Där har vi en fördel. Man har liksom "sitt på det torra". En annan fördel är ju att livet fylls av lång och förtrolig vänskap. Gemensamma erfarenheter. Man blir givetvis också starkare som individ. Alla behöver vi någon form av bekräftelse, och den får vi genom vår livskamrat, varje dag, året om, utan att vi ens tänker på det - för vi tar den för givet!!! Den ska bara finnas där. Som ensam - får du hela tiden söka bekräftelse, varje dag, (om du har behov av det). Det tar givetvis mycket energi av dig som människa, men det kan också vara kreativt. Amen

Hej Gud! Jag måste bara få säga en sak! Livet/samhället/dagen är som en stor jävla sandlåda! Så fort man vaknar tills dagens slut. Liknelsen är ganska slående!
- Hej, får jag leka med dej?
- Nej..de får du inte! Jag ska leka med XXX (frun) idag.
- Får jag leka med dig imorgon, då?
- Ja det kan du väl få, då är inte XXX här!
- Mmm men då kanske jag gör något annat...!
- Kom imorgon! Kom imorgon! Gör det! Jag har en hel låda med spadar o hinkar som jag kan ta ner!!! 
Sedan är det dags att gå upp och äta. När man ätit klart så springer man förväntansfullt ner igen. Men då är sandlådan tom. Ingen är där. Så man sätter sig i ett hörn och gräver för sig själv.

God morgon Gud! Inatt sov jag skönt! Jag låg ett tag och drog mej, men absolut inte för länge :-) Nu är det dags att planera dagen. Det är ju en ny dag i mitt liv som ska fyllas. Och gärna med något meningsfullt. Men det blir inte lätt. Jag kan ju inte bara flänga omkring ute hur som helst. Hm, ja min mobil den lämnar jag hemma! Den är oviktig - speciellt när ens vänner påminner om figurerna här ovan. Inte ALLA, men många! Och speciellt när man är en Outsider! Snart ger jag mej ut och letar efter något betydelsefullt. Meningen med livet, kanske? Det har jag hört ska vara "vänner". Bra! Då ska jag ut och leta...! Hej då, Gud!

God Afton, Gud! Det är snart dags för mig att lägga mig till ro. Först så läser jag i min lilla sagobok, som du vet att jag alltid gör efter att jag bett min bön. Kvällens bok är en liten lärobok i hur man på ett lätt och effektivt sätt kan behålla sina vänner - nära och kära. Som du vet så har ju alla vi människor ett visst socialt behov, men ibland  får man inte det uppfyllt p.g.a. att vänner liksom "håller sig på sin kant". Dom drar sig undan och skyddar "sitt och sina". Jag vet att det har med åldern att göra Gud, delvis beror det på hur man själv är som människa. Är man en skit, så ska man behandlas som en sådan, och det har jag stor förståelse för. Fast jag vet själv  ANDRA MYCKET STÖRRE SKITAR, som inte har problem med detta. Dom får sitt sociala behov tillfredsställt ändå, av någon i dess närhet, av någon konstig anledning. Men men, det är skillnad på "folk o folk", och det har väl Du sett till, Gud. Du är långt ifrån fullkomlig, Gud, med allt du har skapat, det vill jag att du ska veta! I själva verket är livet här nere obegripligt, ologiskt och orättvist. Men jag gillar dig ändå! Godnatt och AMEN! (PS. det finns fina bilder i boken med DS)

Herrugud, Gud! Känner du igen den här mannen? Ja men visst, det är gamle Helge! Honom känner du ju - han som flyttade till Knutby och bodde där ett tag. Han var ju gift ett par gånger, men dom tjejerna finns inte mer. Dom skrev mycket om det i medierna här, och han försökte nog få kontakt med dig många gånger under den där hemska tiden i hans liv. Men jag vet inte om du avböjde att konversera med honom. Men i vilket fall som helst, så har man låst in honom i ett stort hus, där han får bo och inte kan han ta sej ut. Så han träffar inga andra människor. Men nu är det så här att han tydligen har fått kontakt med någon där ute, ändå. Och det lär ha varit en dam. Jag vet ju att det är svårt för vissa av oss jordbor att få kontakt med damer - det ska gudarna veta. Så det vet du åxå!!! Och inte kan det vara lättare om man sitter inlåst i en stor bunker och inte kan ta sej ut - utan kontakt med omvärlden. Att ragga brudar inifrån ett fängelse måste vara en utmaning! Själv så är jag inte frihetsberövad och bor  inte i nån bunker. Men det är inte lätt att bli gift ändå. Men gamle Helge har lyckats med konststycket! För det första så är han rikskändis genom att han var gift två gånger och ingen av dom "råkar" leva idag (hmm). Nu läste jag om att han förlovade sig förra året - och ska nu gifta sig en tredje gång. Är det Du Gud, som vidarebefodrat hans böner till hon på utsidan? Och vad har han sagt till den nya kvinnan?
- Jag lovar, det ska inte hända igen! Jag har slutat med sånna hemskheter nu!
I normala fall brukar man läsa att folk försvarar sig med:
- Jag lever ett annorlunda liv nu! Ett liv med Jesus och Herren Gud!
Men vad har han sagt till henne, den blivande?
- Jag lever ett annorlunda liv nu! Ett liv utan Jesus och Herren Gud!
Jag är i vilket fall mycket imponerad av denne mannens färdigheter. Houdini - släng dej i väggen!!!!
Han är ju inte ensam om denna bedrift. Charmknutten tillika massmördaren på bilden nedan - har gift sig fyra (4!!!) gånger inne på anstalten.

Käre Gud! Jag har en liten godnattsaga på gång, som jag gärna vill förtälja innan jag kommer till ro och somnar! Den är författad av signaturen "Sigge Spider" och heter SAGAN OM DOM 5 UNGKARLARNA:

Det var en gång 5 medelålders, ratade ungkarlar, som satt på en bänk och språkade. Ämnena spände från allt mellan himmel och jord, men efter ett tag så kom man in på ämnet fruntimmer. Den ene mannen sa:
- Var hari för erfarenhet av kvinnfolk? Ni e ju "gammgossar" likväl som jag.
Männen skruvade lite besvärat på sig.
- Jag har bara bra erfarenheter av fruntimmer, sa den ene. Kvinnfolk är bra männscher! Pålitliga e dom allihopa, i jämförelse med oss män!
Alla skrattade och höll med.
- Den sista ja träffa va en redig och bra dam. Men hon träffa en karl som hon tyckte bättre om å de va kanske mitt fel. Jag var för snäll, och "då e man dum i huvet", sa hon innan hon gick.
Männen skrattade igen. Dom tog fram en flaska brännvin och skålade för "Qvinnan - livets MODER".
- MULIER, MULIER - VITA MATER MATRIS!!!!
- Jag har bara träffat fina kvinnor, sa den andre. Alla har dom lämnat mig för en annan, men dom har sagt att jag varit en sann och fin vän! Och det var ju snällt sagt av dom.
Återigen skrattade alla och sjöng en lovsång till "den pålitliga kvinnan".
- FIRMUS MULIER - FIRMUS MULIER....!
- En kärring lovade mig ett liv fritt från ensamhet, sa den tredje mannen. Det höll i en månad, sedan försvann hon med en man som slog henne och misshandlade henne varje dag. Men hon var lycklig och kände sig trygg hos honom sa hon - och det var det viktigaste för mej.
Männen applåderade och sjöng på nytt en lovsång till "världens 3:e underverk - QVINNAN".
- MUNDUS ADMIRATIO - MUNDUS ADMIRATIO!!!
Den fjärde mannen öppnade munnen och sa:
- Ja, kvinnor är allt det bästa på vår jord! Snälla, mjuka, pålitliga och inte det minsta nyckfulla! Jag har också träffat många i mina dar, men alla har i och för sig lämnat mig hastigt och lustigt. Men dom har sagt att jag varit en fin karl, och hade dom inte träffat "den andre", så skulle dom gift sig med mig!
Nu stog alla männen upp och dansade skrattande och skrålade ut:
- KVINNOR, KVINNOR, KVINNOR - VI ÄLSKAR ER ALLA!!!!!
Den femte "unkisen" sa:
- Den som talar ovett om damer, han ska få med mig att göra! Jag har haft så många så jag knappt kan räkna dom alla! Dom är mina bästa vänner! Sen att jag blivit ratad av dom, och dragen vid näsan, och jämförd med "mycket bättre män", det har jag överseende med! Kvinnan är livets syre, punkt slut! Alla har dom älskat mig som en sann vän, och det är jag tacksam för! Vad mer kan en man begära? Jag har lyssnat på hundratals förtroendesamtal med kvinnor genom åren, och gett dom goda råd - utan att jag tagit betalt. Sedan har dom tackat och gått - och det var ju snällt av dom. Att dom tackade mig, menar jag!
Nu var männen alldeles lyriska och gav stående ovationer! Alla var dom så glada för att ha fått höra varandras erfarenheter och berättelser. Efter några timmar så gick solen ner, och männen pallrade sig hem till sina tomma och ödsliga boningar - med ett fånigt leende på sina okyssta läppar.

God morgon Gud! Hoppas du har sovit gott ;-) Det har jag, men innan jag slumrade till så tänkte jag på en sak som en förtrolig vän berättade för mig. Han hade en ide´ som gick ut på att en dams hjärna, eller ska vi säja tankeverksamhet, påminner om bordtennis. Alltså själva bollen då! Det gjorde mej en aning irriterad! Man säjer inte så! Man kommer väl inte med sådana påståenden iallafall! Nu slumpade det sig så att det inte fanns någon dam i närheten, men ändå! Det var väl fult tänkt, Gud!!!....Gud!!...öh....Gud??...Hallå?!?

Hejsan svejsan igen Gud! De e Din bönebloggare som kallar! I tidigare bön till Dig, så kritiserade jag delar i Ditt skapande. Minns Du?  Bland annat detta med att jag tycker att Du gjort det så onödigt besvärligt för vissa av oss jordbor, och varför förstår jag då rakt inte. Men det är väl en tanke med det med, antar jag. Erotik och lust, är ju två saker Du gett oss människor, men lite onödigt kan man tycka. Jag vet ju att vi ska använda oss av det för att reproducera oss under våran tid här nere. Du vill ju det. Men oftast så blir det inte så - och det är det jag vill meddela Dig om nu. Vad är meningen med att traska omkring här på jorden med lust och åtrå, om man inte har någon att förlusta sig med? Jag vill inte verka ohyffsad i min kritik eller otacksam, men det är ju Du som sett till hur vi ska vara och bete oss, men ändå blir det inte så som Du hade tänkt Dig med oss. Är det kärlek med i spelet så är det ju förståeligt - eller hur? Risk för att bli utnyttjad eller utnyttja någon är väl annars ganska uppenbar? Men det klart - vi äger väl våra kroppar Gud, och gör vad vi vill med dom? Men älskar jag någon, så vill jag väl dela med mej till denne - även utav  kroppslig lekamen. Har jag däremot ingen att älska, ja då älskar jag mig själv. Jag älskar inte någon som jag inte älskar! Logiskt värre! Celibat, kanske du vill kalla det? Tja, det låter vackert - och jag kör på det! NO TOUCH!!! Givetvis inte lika trevligt och mysigt som att dela sänghalmen, men med tanke på att jag förblir ärlig, och inte ljuger för vare sej mej själv eller andra, så väger detta levnadssätt över. Så nu för tiden så satsar jag enbart på mej själv! (om du ursäktar uttrycket). Amen

Hejsan Gud! Igår funderade jag länge på en sak, men vet inte om det är realistiskt. Ta t.ex. att man vill byta yrke. Man kan ju vara bra på vissa saker och urusel på andra! Borde man inte vara bra på att lära ut något som man inte kan? Jag förstår ju att en som aldrig målat, har svårt att lära ut något. Likaså en som är kass på gitarr eller tapetsering. Men man borde kunna lära ut något genom att säja:
- Gör inte som jag! Gör tvärtom, och ni kommer finna harmoni!
Jag tänkte mitt  yrkesval som familjeterapeut eller kanske någon slags rådgivare. Dom som idag försörjer sig som familjeterapeut, lever dom som dom lär? Jag skulle göra det - fast tvärtom, om du förstår vad jag menar Gud! Jag inbillar mig att jag skulle bli en bra sådan.

Hallojsan, Gud! Tog mej faktiskt friheten härom dan, och spelade in en gammal andlig sak. Modifierade originaltexten lite men hoppas det var okej, trots att ändamålet förändrades något. Men tanken är den samma. En stad/land/tillstånd, där allt skulle vara så mycket bättre, och enklare....! Jag längtar till den dagen då jag kommer dit. Det ultimata samhället där ärlighet och "raka puckar" är honnörsord. Ta mej dit, Gud!

Hejsan Gud! Det var ett tag sen jag försökte få kontakt med Dig, men jag gör några försök någon gång emellanåt som du märker. Idag har jag en fråga ang "märkliga" sms. Jag tar ett exempel, för jag har bara ett ;-). Igår kväll kl 22.30 så fick jag ett sms från en kvinnlig arbetskollega som jag vet skulle jobba. Det löd kort och gott:
- Fy på dig!
Jag stirrade fånigt på displayen i 20 sekunder och svarade sedan direkt med:
 - Vad?
Eftersom jag inte fick något svar eller någon förklaring på 10 minuter, så skickade jag:
- Vad har jag nu gjort för dumt?
Inget svar, så efter en halvtimme sände jag:
- Har jag ätit upp någons bulle? (ett internt skämt till hon jag tror hon arbetade med denna natt)
Inget svar. Efter en timma skickade jag:
- Har ni så mycket att göra? Är det kalabalik på jobbet?
När det hade gott 3½ timma, så blev jag förbannad och skrev direkt till henne:
- Skicka mig inga sms "J", om du inte kan förklara vad du menar! natti
Då kom ett svar:
- Sorry, vi har haft mycket att göra (visst). XXX var lite sur på dig för att du skickade henne ett sms härom natten, från jobbet och undrade om hon kunde jobba dagen efter. Det var det ;-) natti
Jag svarade henne:
- Kanske inte så lätt att veta eftersom smset ikväll skickades från din mobil :-(

Snälla Gud! Bristande respekt? Är det så?